Don’t Break The Oat – 10 månader senare.

Jag har några flaskor DBTO kvar o det kan ju vara intressant att veta hur den har utvecklats på flaska. Den tappades på flaska 2012/11/18 så det är ungefär 10 månader sedan.

Det första som slår mig är att ölet är kristallklart och man faktiskt nästan kan se igenom det. Utmed kanterna på glaset är det en mörk röd färg o i mitten svart.
Påminner om porter.

Det  är gott om kolsyra. När jag häller upp blir det en stor skumkrona som fyller upp 3/4 av glaset så det tar tid att hälla upp ölet.
Skummet har en lite brun färg. Knappt så man kan kalla den brun men den är för mörk för att vara gräddvit.
Allt eftersom skummet sjunker undan ser det fluffigt och lite kladdigt ut.

image

Doften är väldigt angenäm, inte extrem på något vis, lite lakrits, lite läder, lite sött och samtidigt torrt. Efter några minuters hällande och väntande kan ja börja smaka.
Smaken är sticker inte ut speciellt, lite torr, lakrits och lite järn får jag i smaken. Väldigt lättdrucken, len munkänsla. Inte mkt till beska, man kan ana lite. Men ölet känns väldigt balanserat och lättdrucket som sagt.

Gott 🙂 perfekt öl en lite mörkare kväll.

40/50

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s