Dags för lite ventilation, jag är konstig, jag har ADHD och fungerar inte som de flesta andra människor jag känner.
De människor som interagerar med mig med jämna mellanrum har lärt sig att det är helt ok att påpeka detta och att jag kan ta det för det mesta, men ibland känns det som att folk går på tårna omkring mig. Konversationer får ett plötsligt och (för mig) oväntat slut, ibland vill folk inte ens starta en konversation med mig trots att jag vädjar till dom och ber om deras hjälp med något.
Jag har aldrig förstått det här beteendet med att ”inte säga något” eller bara vara tyst, jag kan inte läsa tankar, om någon behöver fundera innan de svarar så varför kan man inte säga det? Om man av någon anledning helt enkelt inte vill hjälpa eller svara på mina frågor så varför säger man inte det?
Jag är inte den bästa på att svara själv alla gånger, men jag återkommer alltid eller ger en förklaring till varför det tagit tid eller kommer ta tid. Om någon upplever att jag inte gjort någon av ovanstående saker så vill jag ju såklart veta det, jag vill inte vara en hycklare, för att undvika det så behöver jag bli konfronterad med mina tillkortakommanden, det är iallafall så JAG lär mig och utvecklas.
Så hamnar du i en ”konstig” konversation med mig, öppna upp dig och säg det till mig, för jag har ingen aning. Jag förstår att något är konstigt eller fel först när jag förväntar mig ett svar men det uteblir och vid det laget så känner jag mig som en idiot om jag börjar fråga varför du inte svarar.
Det är nämligen något jag märkt att när jag gör det så blir det nästan alltid obehagligt, personen jag frågar blir irriterad på mig och defensiv utan att jag förstår varför. Det bara är så verkar det som, så det enklaste blir då att jag helt enkelt låter bli, trots att jag inte förstår, trots att jag tycker det är otroligt ohövligt att göra så utan en förklaring, trots att mina frågor och funderingar då får förbli obesvarade.
Suck.
Det är svårt att kommunicera med andra människor, för mig.